I denna blogg beskrivs hur samarbetet och samutveckling med professionella f\u00f6rverkligades i samband med utveckling av gemensamma kompetenser inom social-och h\u00e4lsov\u00e5rden och sj\u00e4lvutv\u00e4rderingsm\u00e4tarna f\u00f6r dem. \u00c4ven betydelsen av samarbete med svenskspr\u00e5kiga arbetslivsrepresentanter lyfts fram.<\/p>\n\n\n\n
De snabba f\u00f6r\u00e4ndringarna inom social-och h\u00e4lsov\u00e5rdens verksamhetsmilj\u00f6er s\u00e5 som integration av social-och h\u00e4lsov\u00e5rden, utveckling av teknologi och digitalisering och klienters f\u00f6r\u00e4ndrade servicebehov har bidragit till nya kompetensbehov hos professionella. (Kangasniemi m fl., 2018) Professionella inom social-och h\u00e4lsov\u00e5rden beh\u00f6ver b\u00e5de yrkesspecifikt substanskunnande och generiskt kunnande, dvs gemensamma kompetenser, som ber\u00f6r samtliga yrkesgrupper inom social-och h\u00e4lsov\u00e5rden (Hiilamo m.fl., 2020). F\u00f6r att \u00e4ven i framtiden kunna garantera j\u00e4mlika social-och h\u00e4lsov\u00e5rdstj\u00e4nster av h\u00f6g kvalitet \u00e4r det viktigt att professionella erbjuds m\u00f6jligheter att uppdatera sin kompetens enligt identifierade kompetensbehov. I olika projekt: Optimoitu sote-ammattilaisten koulutus- ja osaamisuudistus (OpiSote) (Kangasniemi ym. 2018), Osaamisella Soteen (OKM 2018) och Osaamisen ennakointifoorumi (Utbildningsstyrelse, 2019) har tidigare identifierats gemensamma kompetensomr\u00e5den f\u00f6r samtliga professionella inom social-och h\u00e4lsov\u00e5rden. Dessa gemensamma kompetensomr\u00e5den inom social-och h\u00e4lsov\u00e5rden \u00e4r indelade i tre st\u00f6rre kompetensomr\u00e5den; kompetens inom klientarbete, kompetens i att utveckla service -och arbete och kompetens professionellt sj\u00e4lvledarskap och samarbete.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r att svara mot aktuella kompetensbehov utvecklades i Sotetie-projektet, i n\u00e4ra samarbete med arbetslivet, en digital v\u00e4gkarta f\u00f6r kontinuerligt l\u00e4rande f\u00f6r professionella inom social-och h\u00e4lsov\u00e5rden. Ett centralt syfte med den digitala v\u00e4gkartan \u00e4r att m\u00f6jligg\u00f6ra utv\u00e4rdering och uppdatering av gemensamma kompetenser hos professionella inom social-och h\u00e4lsov\u00e5rden. Den digitala v\u00e4gkartan inneh\u00e5ller beskrivningar av gemensamma kompetenser f\u00f6r professionella inom social-och h\u00e4lsov\u00e5rden, tre utv\u00e4rderingsm\u00e4tare f\u00f6r sj\u00e4lvutv\u00e4rdering av gemensamma kompetenser, information om utbildningsutbudet och information om kontinuerligt l\u00e4rande. Centrala delar i v\u00e4gkartan, dvs beskrivningar av gemensamma kompetenser f\u00f6r professionella inom social- och h\u00e4lsov\u00e5rden och sj\u00e4lvutv\u00e4rderingsm\u00e4tare av gemensamma kompetenser skapades b\u00e5de p\u00e5 finska och svenska. F\u00f6r att kunna svara mot arbetslivets behov g\u00e4llande framtida kompetensutveckling hos professionella har utvecklingsarbete av den digitala v\u00e4gkartan f\u00f6rverkligats i intensivt samarbete med b\u00e5de finsk-och svenskspr\u00e5kiga arbetslivsrepresentanter fr\u00e5n olika yrkesgrupper inom social-och h\u00e4lsov\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n
Professionellas synpunkter p\u00e5 inneh\u00e5llet i framtidens gemensamma kompetenser inom social och h\u00e4lsov\u00e5rden<\/strong><\/p>\n\n\n\n Utvecklingsprocessen, i syfte att definiera inneh\u00e5llet i framtidens gemensamma kompetenser inom social-och h\u00e4lsov\u00e5rden tillsammans med arbetslivet, b\u00f6rjade med en enk\u00e4tunders\u00f6kning under h\u00f6sten 2019. Syfte med denna enk\u00e4tunders\u00f6kning var att kartl\u00e4gga social- och h\u00e4lsov\u00e5rdspersonalens tankar om framtidens gemensamma kompetenser fram till \u00e5r 2030. Unders\u00f6kningen besvarades sammanlagt av 150 professionella inom social-och h\u00e4lsov\u00e5rden. Enligt resultaten \u00e4r kompetens i klientcentrerat arbete och kompetens inom handledning och r\u00e5dgivning de mest centrala kompetenser i framtiden. Detta bef\u00e4stades av professionellas syn p\u00e5 att fr\u00e4mjandet av klienters delaktighet och m\u00f6jligheter att p\u00e5verka kommer att \u00f6ka i framtiden. Det snabbt f\u00f6r\u00e4nderliga servicesystemet och \u00f6kning av digitala tj\u00e4nster skapar \u00e4ven nya kompetensbehov hos professionella. N\u00e4rmare 90 % av respondenter ans\u00e5g att kunnande i dataskyddsfr\u00e5gor och i att handleda klienter i digitala milj\u00f6er kommer att \u00f6ka i framtiden. Kompetens i sj\u00e4lvledarskap och samarbete, samt kompetens inom forskning och utveckling lyftes ocks\u00e5 upp i resultaten. En god f\u00f6rm\u00e5ga i att anpassa sig till de snabba f\u00f6r\u00e4ndringar i arbetslivet och f\u00f6rm\u00e5ga att leda sig sj\u00e4lv ans\u00e5gs centralt. Den professionella beh\u00f6ver \u00e4ven kunna ta hand om sin egen kompetens och karri\u00e4rutveckling i framtiden. M\u00e5ngprofessionellt arbete och f\u00f6rm\u00e5ga att samarbeta med andra samt att ha k\u00e4nnedom om olika yrkesgruppers arbetsbilder lyftes ocks\u00e5 fram. Enligt resultaten uppskattades betydelsen av h\u00e5llbar utveckling \u00f6ka i framtiden. D\u00e4remot uppskattades kompetenser inom innovation och inom effektivitet, kostnads-och kvalitetsmedvetenhet inte att \u00f6ka i framtiden, vilket var n\u00e5got \u00f6verraskande med tanke p\u00e5 hur mycket kostnadseffektivitet betonas i dagens l\u00e4ge.<\/p>\n\n\n\n Under v\u00e5ren 2020 f\u00f6rverkligades sju framtidsforum (workshoppar) i syfte att ytterligare i dialog med arbetslivet f\u00f6rdjupa inneh\u00e5llet i kompetenserna. l dessa framtidsforum deltog sammanlagt 50 professionella fr\u00e5n b\u00e5de den offentliga, den privata och den tredje sektorn inom social-och h\u00e4lsov\u00e5rden. I det svenska framtidsforumet deltog fem professionella fr\u00e5n olika yrkesgrupper inom social- och h\u00e4lsov\u00e5rden. Professionella tog st\u00e4llning till och diskuterade framtida kompetenser ur tv\u00e5 perspektiv: Vad inneb\u00e4r och betyder dessa framtida kompetenser samt vad skulle de betyda i praktiskt arbete \u00e5r 2030? Utg\u00e5ende fr\u00e5n resultaten i enk\u00e4tunders\u00f6kningen valdes fem teman\/ kompetenser som underlag f\u00f6r diskussionen.<\/p>\n\n\n\n Professionella lyfte fram kompetens i handledning- och r\u00e5dgivning tillsammans med kompetens i servicesystem och servicehandledning som centrala kompetenser. En god f\u00f6rm\u00e5ga till kommunikation och interaktion ans\u00e5gs som centrala inom praktisk verksamhet, i synnerhet n\u00e4r det g\u00e4ller r\u00e5dgivning och handledning i en digital milj\u00f6. Kunskap om serviceutbud tillsammans med en god organisering av arbete fr\u00e4mjar planering av en god serviceprocess, samt skapar m\u00f6jligheter att svara p\u00e5 klientens behov.<\/p>\n\n\n\n Inom kompetens i att utveckla arbete betonades arbetslivsf\u00e4rdigheter i flexibilitet, interaktion och f\u00f6rtroende. Att kunna utveckla arbete f\u00f6ruts\u00e4tter \u00e4ven f\u00f6rm\u00e5ga att till\u00e4mpa evidensbaserad kunskap i praktiken, vilket f\u00f6ruts\u00e4tter att den professionella \u00e4r uppdaterad med nyaste forskningsresultat. Enligt professionella handlar kompetens inom professionellt sj\u00e4lvledarskap och samarbete om att kunna arbeta p\u00e5 ett aktivt, kreativt och sj\u00e4lvst\u00e4ndigt s\u00e4tt. Kunnande i sektor\u00f6verskridande och m\u00e5ngprofessionellt arbete f\u00e5r ocks\u00e5 en central betydelse i framtidens praktiska verksamhet.<\/p>\n\n\n\n Kompetens om h\u00e5llbar utveckling f\u00f6ruts\u00e4tter enligt professionella en \u00f6kad medvetenhet om det och en f\u00f6r\u00e4ndring av det egna agerande och t\u00e4nkande. I det praktiska arbetet ska man kunna f\u00f6lja upp konsumtion och beakta belastning av milj\u00f6n. Social h\u00e5llbarhet betyder att professionella kan agera utifr\u00e5n social r\u00e4ttvisa och uppm\u00e4rksamma social r\u00e4ttvisa genom att str\u00e4va efter att minska oj\u00e4mlikhet och f\u00f6rst\u00e4rka klienters delaktighet samt v\u00e4rna om en god arbetsh\u00e4lsa.<\/p>\n\n\n\n Professionella uppm\u00e4rksammade att den snabba utvecklingen av robotik och digitalisering pr\u00e4glar alla gemensamma kompetenser och skapar nya kompetensbehov. Digitalisering p\u00e5verkar producering av tj\u00e4nster och f\u00f6ruts\u00e4tter kunnande i digitalisering och utveckling av service, i dataskydd, samt i digitalt serviceutbud hos de professionella. I och med att tj\u00e4nster i allt h\u00f6gre grad flyttas till digitala milj\u00f6er blir kompetensen i r\u00e5dgivning och handledning samt kompetensen i att utveckla service och arbete \u00e4ven centrala. I det digitala sammanhanget spelar professionellas kommunikationsf\u00e4rdigheter- och kompetensen en central roll n\u00e4r det g\u00e4ller att fungera och handleda klienter i digitala milj\u00f6er, eftersom digitaliseringen f\u00f6r\u00e4ndrar b\u00e5de interaktionens och m\u00f6tets karakt\u00e4r. Professionella lyfte \u00e4ven fram att d\u00e5 det g\u00e4ller h\u00e5llbar utveckling ska digitala l\u00f6sningar ska beaktas och nyttjas.<\/p>\n\n\n\n Professionella \u00e4r med och p\u00e5verkar utformningen av kvalifikationer<\/strong><\/p>\n\n\n\n En litteratur\u00f6versikt i syfte att utvidga och f\u00f6rdjupa kompetensbeskrivningar p\u00e5 basen av senaste forskningsresultat gjordes under v\u00e5ren 2021. (Laanter\u00e4 & Saunders (red.), 2020). Utg\u00e5ende fr\u00e5n litteraturstudien och det insamlade materialet fr\u00e5n arbetslivet, genom enk\u00e4t och framtidsforum, definierades kvalifikationer f\u00f6r gemensamma kompetenser. Med kvalifikationerna avses hurdan kompetens f\u00f6ruts\u00e4tts av den professionella i det praktiska arbetet. Kvalifikationerna gjordes p\u00e5 finska och svenska.<\/p>\n\n\n\n Under h\u00f6sten 2020 fick projektets arbetslivskontakter ta st\u00e4llning till kvalifikationerna. Arbetslivsrepresentanter utv\u00e4rderade inneh\u00e5llet i kvalifikationerna och uppskattade deras v\u00e4sentlighet i relation till arbetslivet. Arbetslivsrepresentanterna hade flera \u00e5rs arbetslivserfarenhet och arbetade med olika arbetsuppgifter inom social- och h\u00e4lsov\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n De professionella ans\u00e5g att kvalifikationerna p\u00e5 ett omfattande s\u00e4tt beskrev arbetet. Deras uppfattning var att kvalifikationerna skildrade arbetet p\u00e5 ett realistiskt s\u00e4tt och lyfte upp den kompetens som beh\u00f6vs i arbetet. Man uppskattade \u00e4ven att kvalifikationerna var tydligt uttalade. Det upplevdes d\u00e4remot som utmanande att uppfylla kvalifikationerna i det vardagliga arbetet, dels p\u00e5 grund av tids- och resursbrister som man upplever i det hektiska arbetet, dels f\u00f6r att kvalifikationerna st\u00e4ller h\u00f6ga krav och f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 den enskilda arbetstagarens kompetens.<\/p>\n\n\n\n En h\u00e5llplats f\u00f6r sj\u00e4lvutv\u00e4rdering kommer till<\/strong><\/p>\n\n\n\n F\u00f6ljande steg i utvecklingsprocessen av den digitala v\u00e4gkartan var att skapa en digital utv\u00e4rderingskarta. Utv\u00e4rderingskartan omfattade beskrivningar av gemensamma kompetenser inom social-och h\u00e4lsov\u00e5rden och ett verktyg f\u00f6r sj\u00e4lvutv\u00e4rdering av dessa kompetenser. F\u00f6r detta sj\u00e4lvutv\u00e4rderingsverktyg modifierades kvalifikationer ytterligare till p\u00e5st\u00e5enden, dvs till en s\u00e5dan form som m\u00f6jligg\u00f6r sj\u00e4lvutv\u00e4rdering av kompetenser.<\/p>\n\n\n\n I april 2021 ordnades tre workshoppar till vilka arbetslivsrepresentanter fr\u00e5n olika omr\u00e5den inom social-och h\u00e4lsov\u00e5rden bj\u00f6ds in. Syftet med workshopen var att samla in synpunkter och behov fr\u00e5n arbetslivet f\u00f6r fortsatt utveckling av utv\u00e4rderingskartan. Workshopparna ordnades p\u00e5 finska och vid det sista tillf\u00e4llet fanns \u00e4ven m\u00f6jlighet att prata svenska. Sammanlagt deltog 16 professionella b\u00e5de fr\u00e5n den offentliga och privata sektorn samt fr\u00e5n olika delar av landet i workshopar.<\/p>\n\n\n\n Under workshoppen presenterades inneh\u00e5llet i utv\u00e4rderingskartan, dvs beskrivningar av gemensamma kompetenser f\u00f6r social- och h\u00e4lsov\u00e5rdspersonal, sj\u00e4lvutv\u00e4rderingsverktyg samt anvisningar f\u00f6r det och en modell f\u00f6r feedback av sj\u00e4lvutv\u00e4rderingen.<\/p>\n\n\n\n Professionella ans\u00e5g bl.a. att strukturen p\u00e5 utv\u00e4rderingskartan var fungerande. B\u00e5de beskrivningar av kompetenser och sj\u00e4lvutv\u00e4rderingsverktyg \u00e4r omfattande och inneh\u00e5ller m\u00e5nga p\u00e5st\u00e5enden som den professionella ska ta st\u00e4llning till. Indelning av dem i \u00f6vre kategorier \u00f6kar enligt professionella \u00f6versk\u00e5dligheten av detta omfattande material. Feedbacken p\u00e5 sj\u00e4lvutv\u00e4rderingen uppfattades som positiv. Professionella fr\u00e5gade om m\u00f6jligheten att f\u00e5 sj\u00e4lvutv\u00e4rderingsfeedbacken skickad till sin egen epost. Detta utreddes tillsammans med webbutvecklaren och togs i bruk i den slutgiltiga versionen av sidan.<\/p>\n\n\n\n Arbetlivets kommentarer var viktiga och ledde till att en del f\u00f6r\u00e4ndringar gjordes i sidans utformning. Under workshopparna diskuterade professionella hur sv\u00e5rt det \u00e4r att ta sig tid f\u00f6r att stanna upp och reflektera \u00f6ver sitt kunnande i det vardagliga arbetet. Diskussionerna kring behovet av att stanna upp i vardagen ledde till namnet p\u00e5 utv\u00e4rderingskartan blev: H\u00e5llplatsen f\u00f6r sj\u00e4lvutv\u00e4rdering. Begreppet h\u00e5llplats antyder att man kan stanna upp och ta tid f\u00f6r att fundera \u00f6ver sitt arbete och sin kompetens.<\/p>\n\n\n\n Sotetie-sidans H\u00e5llplatsen f\u00f6r sj\u00e4lvutv\u00e4rdering testas och f\u00e4rdigst\u00e4lls<\/strong><\/p>\n\n\n\n I juni 2021 fick professionella m\u00f6jlighet att testa och ge feedback p\u00e5 H\u00e5llplatsen f\u00f6r sj\u00e4lvutv\u00e4rdering, inklusive sj\u00e4lvutv\u00e4rderingsm\u00e4tarna. Testningen skedde med tre olika metoder; en enk\u00e4t, en sakkunnigpanel och Think Aloud-metoden.<\/p>\n\n\n\n Avsikten med testningen var att f\u00e5 en uppfattning om navigering och anv\u00e4ndarv\u00e4nligheten \u00f6ver sidans olika funktioner. Sammanfattningsvis visade resultaten fr\u00e5n testning att navigeringen fungerade bra, men att en del justeringar var beh\u00f6vliga n\u00e4r det g\u00e4llde t.ex. anvisningar och funktioner i mobilversionen. De professionella lyfte \u00e4ven upp behovet av att \u00f6ppna upp och f\u00f6rklara vissa mera teoretiska begrepp. P\u00e5 basen av resultatet gjordes f\u00f6r\u00e4ndringar i formuleringar f\u00f6r att \u00f6ka f\u00f6rst\u00e5elsen av anvisningar och till en del \u00e4ven i p\u00e5st\u00e5endena f\u00f6r sj\u00e4lvutv\u00e4rderingen.<\/p>\n\n\n\n Feedback fr\u00e5n arbetslivet gav bekr\u00e4ftelse p\u00e5 utvecklingsarbetet<\/strong><\/p>\n\n\n\n Kompetensutveckling inom social-och h\u00e4lsov\u00e5rden \u00e4r en kontinuerlig process. Ur b\u00e5de arbetslivets och utbildningsorganisationernas perspektiv \u00e4r det viktigt att identifiera aktuella och framtida kompetensbehov hos professionella och m\u00f6jligg\u00f6ra olika s\u00e4tt f\u00f6r professionella att uppn\u00e5 och uppr\u00e4tth\u00e5lla kompetenser. Utvecklingen av inneh\u00e5llet i de svenskspr\u00e5kiga delar (Gemensamma kompetenser och H\u00e5llplatsen f\u00f6r sj\u00e4lvutv\u00e4rdering) av Soteties digitala v\u00e4gkartan har g\u00e5tt j\u00e4msides med utvecklingen av den finskspr\u00e5kiga sidan.<\/p>\n\n\n\n Samarbete med svenskspr\u00e5kiga arbetslivsrepresentanter har varit betydelsefull ur olika aspekter. Svenskspr\u00e5kiga arbetslivsrepresentanterna bestod av professionella fr\u00e5n b\u00e5de social-och h\u00e4lsov\u00e5rden, och fr\u00e5n den offentliga samt den tredje sektorn, och dessutom fr\u00e5n olika delar av landet. Det bidrog till att arbetslivets behov och synpunkter kunde beaktas p\u00e5 ett bredare s\u00e4tt och \u00e4ven med beaktande av spr\u00e5ket. Ut\u00f6ver samutveckling av inneh\u00e5llet i kompetenser och kvalifikationer deltog arbetslivsrepresentanter till testning av sj\u00e4lvutv\u00e4rderingsm\u00e4tarnas anv\u00e4ndbarhet. Feedbacken fr\u00e5n de svenskspr\u00e5kiga arbetslivsrepresentanterna har varit av central betydelse f\u00f6r utvecklingsarbetet emedan t.ex. terminologin som delvis skiljer sig p\u00e5 finska. P\u00e5 basen av respons som kommit fr\u00e5n arbetslivet har det gjorts bl. a spr\u00e5kliga omformuleringar och finslipningar. De professionella lyfte \u00e4ven upp den nyttan de upplevde med Sotetie-sidans olika funktioner. M\u00e5nga ans\u00e5g att kompetenserna visar hur mycket kunnande beh\u00f6vs inom social- och h\u00e4lsov\u00e5rden. Sj\u00e4lvutv\u00e4rderingsm\u00e4tarna hj\u00e4lper en att f\u00e5 en uppfattning om hur mycket kunnande man har och p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt hj\u00e4lper sj\u00e4lvutv\u00e4rderingen en att uppfatta var det eventuellt finns luckor i kompetensen. De professionella ans\u00e5g \u00e4ven att resultaten av sj\u00e4lvutv\u00e4rderingen kunde anv\u00e4ndas t.ex. som diskussionsunderlag i utvecklingssamtal och f\u00f6r att kartl\u00e4gga kompetenser inom arbetsgemenskapen.<\/p>\n\n\n\n Samarbetet med arbetslivet har gett utvecklingsarbetet v\u00e4rdefull input. Arbetslivsrepresentanter uppt\u00e4ckte s\u00e5dant som inte fungerade och kr\u00e4vde vidareutveckling. Samtidigt bekr\u00e4ftades att inneh\u00e5llet i gemensamma kompetenser, samt funktionen med H\u00e5llplatsen f\u00f6r sj\u00e4lvutv\u00e4rdering, \u00e4r nyttig och tj\u00e4nar arbetslivet.<\/p>\n\n\n\n Arla Cederberg, PM, Lektor, Yrkesh\u00f6gskolan Arcada Referenser<\/strong><\/p>\n\n\n\n Hiilamo, H. (red.) 2020. Sosiaali- ja terveydenhuollon j\u00e4rjestelm\u00e4. Sanoma Pro Oy. Helsinki. Projektet SOTETIE finansieras av den europeiska socialfonden (ESR) och \u00e4r ett nationellt projekt (1.9.2019-31.12.2021). Syfte med projektet \u00e4r att utveckla en digital v\u00e4gkarta f\u00f6r kontinuerligt l\u00e4rande i syfte att fr\u00e4mja kompetensutveckling f\u00f6r professionella inom social-och h\u00e4lsov\u00e5rden. I projektet deltar 15 yrkesh\u00f6gskolor och \u00d6stra Finlands universitet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" I denna blogg beskrivs hur samarbetet och samutveckling med professionella f\u00f6rverkligades i samband med utveckling av gemensamma kompetenser inom social-och h\u00e4lsov\u00e5rden och sj\u00e4lvutv\u00e4rderingsm\u00e4tarna f\u00f6r dem. \u00c4ven betydelsen av samarbete med svenskspr\u00e5kiga arbetslivsrepresentanter lyfts fram. De snabba f\u00f6r\u00e4ndringarna inom social-och h\u00e4lsov\u00e5rdens<\/p>\n","protected":false},"author":4445,"featured_media":298,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[14],"tags":[],"class_list":["post-758","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-geneerinen-osaaminen"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogi.savonia.fi\/sotetie\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/758","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogi.savonia.fi\/sotetie\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogi.savonia.fi\/sotetie\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogi.savonia.fi\/sotetie\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4445"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogi.savonia.fi\/sotetie\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=758"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogi.savonia.fi\/sotetie\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/758\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":760,"href":"https:\/\/blogi.savonia.fi\/sotetie\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/758\/revisions\/760"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogi.savonia.fi\/sotetie\/wp-json\/wp\/v2\/media\/298"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogi.savonia.fi\/sotetie\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=758"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogi.savonia.fi\/sotetie\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=758"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogi.savonia.fi\/sotetie\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=758"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Ann Backman, PM, projektforskare, Yrkesh\u00f6gskolan Novia
Anne Hietanen, HvM, projektforskare, Yrkesh\u00f6gskolan Novia<\/p>\n\n\n\n
Kangasniemi, M. Hipp, K. H\u00e4ggman-Laitila, A. Kallio, H. Karki, S. Kinnunen, P. Pietil\u00e4, A-M. Saarnio, R. Viinam\u00e4ki, L. Voutilainen, A. Wald\u00e9n, A. 2018. Optimoitu sote-ammattilaisen koulutus- ja osaamisuudistus. Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 39. Tillg\u00e4nglig: http:\/\/julkaisut.valtioneuvosto.fi\/bitstream\/handle\/10024\/160883\/39-2018-Optimoitu%20sote-osaaminen.pdf [h\u00e4nvisad: 20.05.2021] .
Laanter\u00e4, S & Saunders, H. 2020. Sosiaali- ja terveysalan ammattilaisten geneerinen osaaminen. Kirjallisuuskatsaus. XAMK kehitt\u00e4\u00e4 114. Kaakkois-suomen ammattikorkeakoulu. Mikkeli. Tillg\u00e4nglig: https:\/\/www.theseus.fi\/bitstream\/handle\/10024\/343283\/URNISBN9789523442535.pdf?sequence=2&isAllowed=y [h\u00e4nvisad: 23.4.05.2020]
Opetus- ja kulttuuriministeri\u00f6 (24\/2019). Tutkintoon johtavan koulutuksen kehitt\u00e4minen tukemaan sosiaali- ja terveyspalvelujen uudistamista. Opetus- ja kulttuuriministeri\u00f6n julkaisuja 2019:24. Tillg\u00e4nglig: http:\/\/urn.fi\/URN:ISBN:978-952-263–650-8 [h\u00e4nvisad: 21.05.2021]
Osaamisella Soteen. V\u00e4liraportti. 2018. T\u00e4ydennyskoulutustarpeet ja osaamisen vahvistaminen SOTE -uudistuksen tueksi. Opetus-ja kulttuuriministeri\u00f6. Tillg\u00e4nglig: https:\/\/api.hankeikkuna.fi\/asiakirjat\/ce7009af-c9a9-49b8-9247-8dd1dc0a346d\/3014a7be-eaeb-42f9-aa27-a94b46cd452a\/MUISTIO_20180329141048.pdf [h\u00e4nvisad: 21.05.2021]
Tutkintojen viitekehysten osaamistasokuvaukset suomeksi, ruotsiksi ja englanniksi. 2017. Opetushallitus. Tillg\u00e4nglig: https:\/\/www.oph.fi\/sites\/default\/files\/documents\/tutkintojen_viitekehysten_osaamistasokuvaukset_fi_sv_en.pdf [h\u00e4nvisad: 20.05.2021]<\/p>\n\n\n\n