Sjukskötarexamen regleras förutom av den nationella lagstiftningen också av ett EU-direktiv (2013/55/EU). I enlighet med det omfattar examen för en sjukskötare med allmän kompetens 180 sp, vilket ingår i sjukskötarutbildningen i EU:s medlemsstater. I Finland är omfattningen på en sjukskötarexamen 210 sp.

Kompetenskraven har definierats i enlighet med direktivet för att säkra kompetensen hos sjukskötare som ansvarar för allmän vård till en omfattning av 180 sp. Sett från den finländska sjukskötarexamens synvinkel innebär detta sådan kompetens som alla de som registreras som sjukskötare (barnmorskor, hälsovårdare, förstavårdare yh, diakonissor) ska uppnå under sina studier.

I fråga om kompetenskraven och innehållet i dem har man följt principen: en gång skrivet upprepas inte. Detta betyder exempelvis att då man i kategorin Professionalitet och etik som krav har skrivit in kompetensen att arbeta i enlighet med de värderingar, principer, etiska direktiv och den aktuella lagstiftning som styr vårdarbetet, så gäller dessa krav också all verksamhet inom det kliniska vårdarbetet, även om dessa krav inte särskilt nämns där.

I fråga om vissa kompetenskrav har man sett det som nödvändigt att betona kompetens som berör exempelvis lagstiftning eller någon annan kompetens. Till exempel bemötande av en obotligt sjuk har skrivits in, även om bemötandet ingår i ett klientorienterat förhållningssätt. Också smärtlindring finns som särskilt innehåll i palliativt vårdarbete, även om det finns ett separat kompetenskrav med eget innehåll som berör smärtlindring.

Kompetenskraven har skrivits in under de kompetensområden där de bäst bedömts höra hemma. Till exempel finns främjande av sexuell hälsa under kategorin klinisk kompetens (i stället för i kategorin hälsofrämjande), eftersom kategorin hälsofrämjande inte lyfter fram andra specifika ämnen och främjande av sexuell hälsa också utgör en del av det kliniska vårdarbetet inom alla ålders-, klient- och patientgrupper.
Kompetenskraven publicerades första gången 1/2019. Därefter har man kunnat kommentera dem fram till 30.8.2019. På basis av kommentarerna har korrigeringar och en del tillägg gjorts.

Kompetenskraven är avsedda att användas som grund för studieplansarbetet.

Det nationella provet för sjukskötare (180 sp) tas i bruk stegvis från början av år 2021. Inom projektet ska man komma överens om vilken vikt frågor som berör olika delområden ska få i det nationella provet.

Dessa kompetenskrav har gjorts upp i samarbete med UKM:s spetsprojekt EduPal och Sote Peda 24/7.

Hänvisning till kompetenskrav och innehåll Yrkeshögskolorna och andra aktörer kan publicera kompetenskrav och innehåll på sina egna nätsidor genom att länka denna Savonias webbsida till sin egen publikation.

Det är tillåtet att i enlighet med god sed citera kompetenskraven och innehållet, förutsatt att källan anges. Internet-adressen ska i alla nypublikationer anges som https://blogi.savonia.fi/ylesharviointi/2019/12/07/kompetenskraven-och-innehallet-i-utbildningen-for-sjukskotare-med-allman-kompetens-180-sp-har-publicerats/

KOMPETENSKRAV OCH INNEHÅLL
Kompetenskraven har delats in i följande delområden: 1. Professionalitet och etik, 2. Klientcentrering, 3. Kommunikation och interprofessionalitet, 4. Hälsofrämjande, 5. Ledarskap och medarbetarkompetens 6. Informationsteknik och inspelning 7. Handlednings- och undervisningskompetens samt stöd av egenvård, 8. Kliniskt vårdarbete, 9. Evidensbaserad verksamhet, utnyttjande av och beslutsfattande baserat på forskningsresultat, 10. Företagsamhet och utveckling, 11. Kvalitetssäkring, 12. Servicesystem inom social- och hälsovården 13. Patient- och klientsäkerhet.

Professionalitet och etik

1) Kan arbeta i enlighet med de värderingar, etiska principer och direktiv, som finns i vårdarbetet och kan evaluera hur de tillämpas i det dagliga arbetet.
• Filosofiska grunder för vårdarbetet
• Värderingar, principer och etiska direktiv i vårdarbetet
• Autonomi och självbestämmanderätt
• Människovärde och mänskliga rättigheter
• Identifiering och hantering av etiska problem

2) Kan arbeta i enlighet med den gällande lagstiftningen och informationsstyrningen.
• Aktuell lagstiftning som styr hälsovården
• Norm-, resurs- och informationsstyrning som rör hälsovården

3) Har identifierat sig yrkesmässigt som sjukskötare och förbundit sig vid principerna för ett serviceyrke.
• Sjukskötaryrket och dess särdrag
• Principerna för serviceyrken

4) Kan jobba som sakkunnig i vårdarbetet och ta ansvar för följderna av sitt arbete.
• Sakkunnigrollen i vårdarbetet
• Ansvar och ansvarstagande i vårdarbetet
• Kännedom om egen kompetens och gränserna till andra yrkesgruppers arbete

5) Kan utvärdera och utveckla sin egen kompetens.
• Att kunna utvärdera, utveckla och marknadsföra sin kompetens

6) Besitter färdigheterna att ingripa vid ett oprofessionellt arbetssätt.
• Yrkesetiska direktiv för professionella inom social- och hälsovården
• Kollegialitet i vårdarbetet

7) Känner till gränserna för sin arbetsork, kan söka stöd och utnyttja befintliga stödformer.
• Arbetshälsa och välbefinnande i arbete och hur dessa kan stödas

8) Förstår vilka möjligheter till karriärutveckling som finns för sjukskötare.
• Verksamhetsmodell för sakkunniga
• Planering av kompetens och karriärutveckling
• Möjligheter till karriärutveckling

9) Kan följa arbetarskyddsföreskrifterna.
• Ergonomi i vårdarbetet
• Förebyggande av hotfulla och farliga situationer, identifiering av risker och riskhantering
• Korrekt hantering av vassa instrument
• Strålsäkerhet

Klientcentrering

1) Respekterar klienten/patienten och bemöter hen som en expert på och aktör i hens eget liv.
• Ett mänskligt och respektfullt bemötande
• Klientens/patientens delaktighet och främjande av den
• Stöd till den som deltar i anhörigvård
• Stöd för klientens resurser

2) Kan bemöta sårbara klientgrupper i vårdarbetet.
• Sårbara klientgrupper
• Likabehandling, jämställdhet och icke-diskriminering

3) Kan bemöta klienter/patienter från olika kulturer individuellt.
• Individuellt vårdarbete
• Kulturbakgrunden vid bemötande av och i växelverkan med klienter

Kommunikation och interprofessionalitet

1) Kan kommunicera professionellt.
• Ändamålsenlig och situationsanpassad kommunikation
• Assertivitet i kommunikationen

2) Kan kommunicera genom professionell och vårdrelaterad växelverkan med klienter/patienter av olika ålder och med olika bakgrund, liksom med deras anhöriga.
• Kognitiv och emotionell kommunikationsförmåga
• Växelverkan som respekterar klienten
• Förtroendeingivande och empower-inriktad växelverkan
• Beröring som en del av växelverkan
• Kommunikation med klienter av olika ålder och bakgrund
• Växelverkan med klienten och hens anhöriga för att upprätthålla patientsäkerheten
• Klientorienterad växelverkan

3) Kan kommunicera självständigt och interaktivt på båda de inhemska språken och på ett främmande språk.
• Svenska, finska och ett främmande språk

4) Inser ansvaret för sin egen del och för övriga professionella inom social- och hälsovården, liksom betydelsen av en behärskad och flexibel arbetsfördelning vid genomförandet av en helhetsvård för klienten/patienten.
• Roller och ansvarsområden för professionella inom social- och hälsovården vid vård av klienter i olika skeden av vårdkedjan
• Att arbeta som sakkunnig inom vården

5) Kan arbeta i multiprofessionella arbetsgrupper och verksamhetsmiljöer och i nätverk i enlighet med god medarbetarkompetens.
• Emotionell intelligens i interaktion
• Teamarbete och multiprofessionellt samarbete

Hälsofrämjande

1) Kan tillämpa aktuella forskningsresultat och annan evidens inom hälsofrämjande i klient/patientarbetet.
• Principerna för hälsa och sjukdom
• Folkhälsa, hälsofrämjande och prevention, primärvård
• Norm-, resurs- och informationsstyrning inom hälsofrämjande
• Hälsofrämjandets etik

2) Identifierar hälsorelaterade riskfaktorer hos sina klienter/patienter och kan rikta tidigt stöd till dem som behöver det.
• Relationen mellan levnadsvanor och hälsa
• Förebyggande av olycksfallsrisk och riskbeteende i fråga om levnadsvanor, tidig identifiering och riktat stöd i ett
tidigt skede till dem som behöver det
• Bedömning av funktionsförmågan
• Välbefinnandeanalys vid användning av register- och statistikuppgifter om hälsa

3) Kan planera och genomföra intervention för att främja hälsa och funktionsförmåga för individer och grupper tillsammans med klienter/patienter och
i multiprofessionellt samarbete.
• Evidensbaserat främjande och rehabilitering av hälsan och funktionsförmågan
• Undervisning i hälsofrämjande
• Uppmuntran till sunda levnadsvanor och egenvård genom stöd till förebyggande beteendemönster och engagemang i vården
• Utveckling av hälsan inom samfundet
• Bekämpande av allmänt farliga smittosamma sjukdomar
• Vaccinationer
• Uppföljning och utvärdering av hälsofrämjande

4) Identifierar existerande och nya hot mot hälsan och kan göra dem till en del av hälsofrämjandet för klienterna/patienterna.
• Förutsägande av problem inom hälsa och välfärd
• AI som en möjlighet inom hälsofrämjande

Ledarskap och medarbetarkompetens

1) Kan prioritera sina arbetsuppgifter flexibelt i olika situationer.
• Prioritering och organisering av verksamheten
• Självledarskap och situationsledarskap

2) Kan motivera medlemmarna i sin arbetsgemenskap och kan ge och ta emot respons.
• Att ge och ta emot respons
• Att leda teamet under arbetspasset

3) Kan arbeta kostnadsmedvetet, med beaktande av miljön och i enlighet med principerna för hållbar utveckling.
• Hållbar utveckling
• Användning och återanvändning av material och hantering av materialavfall
• Kostnadsmedvetenhet och ekonomisk verksamhet

4) Kan handleda studie- och arbetskamrater.
• Introduktion
• Mentorskap
• Studerandevägledning

5) Kan utveckla och förändra sitt sätt att arbeta i enlighet med förändringar inom social- och hälsovårdsbranschen.
• Livslångt lärande
• Medarbetarkompetens

Informationsteknik och inspelning

1) Följer dataskydds- och säkerhetskraven inom social- och hälsovårdsbranschen och de bestämmelser som styr dem i fråga om att skapa, använda,
uppbevara och förstöra data.
• Dataskydd och datasäkerhet och lagstiftningen kring dem
• EU:s allmänna dataskyddsförordning och direktiv
• Dataskyddslagen
• Dataskydd och datasäkerhet i olika vårdmiljöer för klienter/patienter
• Processen för kontrollen över klientens hälso- och välmåendedata från datainsamling till delning och nyttjande

2) Registrerar klientens/patientens vårdprocess på ett ändamålsenligt sätt och kan evaluera data som förts in i patientdatabasen med hänsyn till
aktualitet, enhetlighet och kvalitet.
• Vårdprocessen och processen för vårdarbete
• Strukturerade journaldata
• Vikten av att producera data i realtid i klientkontakter
• Evaluering och nyttjande av producerade data
• Evaluering av datakvalitet och dataeffekt

3) Kan använda vårdprocessen i registreringen av vårdarbetet med klienten; bedöma klientens/patientens behov av vård genom att använda
vårdbehovsklassificeringen (SHTaL), planera och genomföra vården genom att använda funktionsklassificeringen inom vårdarbetet (SHToL) och
utvärdera vårdresultatet genom att använda klassificeringen av vårdresultat (SHTuL) samt producera ett sammandrag av vårdarbetet.
• Planering, genomförande och evaluering av klientorienterad vård
• Användning av olika klassificeringar av vård och produktion av fritext
• Klassificeringshelheten FinCC (SHTaL, SHToL, SHTuL)

4) Kan använda informationsteknologi, elektroniska databaser och rapporteringsverktyg inom hälsovården.
• Klient- och patientuppgiftssystem, journaler och styrsystem för verksamheten
• Interaktionskanaler vid distansvård av klienter och inom personalkommunikation
• Teknologisk utrustning för välfärd och hälsa inom klientvården
• Olika rapporteringsverktyg, användning och utnyttjande
• Datalagret för egna uppgifter

5) Följer netiketten, regler och procedurer för e-post och verkar på sociala medier som professionell inom vårdarbete.
• Sociala medier och nättjänster ur en professionells synvinkel
• Trygg användning av elektroniska datatjänster inom hälsovården
• Dataskyddslagstiftningen

Handlednings- och undervisningskompetens och stöd av egenvård

1) Kan evaluera klientens/patientens behov, resurser och sitt eget ansvar vid planering av handledning och egenvård.
• Evaluering av patientens resurser, stöd och pådrivning
• Patientorientering
• Identifiering av personer i behov av mycket service

2) Kan planera, genomföra och evaluera individuell handledning och grupphandledning tillsammans med klienten/patienten och andra sakkunniga.
• Förutsättningarna för att genomföra patienthandledning
• Kunskapsmässig, social och emotionell handledning
• Patientens bakgrundsfaktorer som reglerande faktorer för handledningen
• Digital handledning
• Utveckling av handledningskompetensen

3) Kan använda klient-/patientorienterade undervisnings- och handledningsmetoder.
• Patientorienterat och mångsidigt utnyttjande av handledningsmetoder; muntlig och skriftlig handledning, demonstration, handledning via
telefon och audiovisuella hjälpmedel, grupphandledning och individuell handledning
• Handledning av olika slags patienter

4) Kan evaluera resultaten av handledning tillsammans med klienten/patienten, hens anhöriga och personal inom hälsovården.
• Handledningens effekt, kvalitet och tillräcklighet

5) Kan planera, genomföra och evaluera den handledning som stöder klientens/patientens egenvård med pedagogiska och etiska motiv.
• Lagstiftning som stöder handledning
• Handledningsetik
• Evidensbaserat faktainnehåll i patienthandledning
• Evidensbaserade pedagogiska metoder i klienthandledning

6) Kan stöda klienten/patienten och hens anhöriga att förbinda sig till vården.
• Att förbinda sig till vården och delta i vården av patienten
• Att motivera patienten till egenvård och att förstärka hens känsla av kontroll
• Att handleda klientens anhöriga i att vårda hen och att söka vård
• Att använda interaktion som stöd för klientens egenvård

7) Känner till klientens/patientens vårdstig och känner grunderna för servicehandledning.
• Servicehandledning som process och verksamhetssätt inom vårdarbetet
• Planenlighet och målinriktning i handledningen

Kliniskt vårdarbete

1) Kan svara mot klientens/patientens behov genom att planera, genomföra och evaluera en lämplig och individuell vård i samarbete med klienten/patienten, hens anhöriga och andra professionella inom social- och hälsovården.
• Processen för vårdarbete (definition av behovet, diagnos för vårdarbetet, planering av vårdarbetet, genomförande av intervention och
evaluering av resultaten)
• Kompetens i att använda olika vårdmetoder för att stöda klienten/patienten psykosocialt.
• Metoder för vårdarbete
• Psykosociala metoder

3) Behärskar fakta och kunskap om de mest centrala åtgärderna som behövs inom vårdarbetet som en del av helhetsvården av klienten/patienten.
• De vanligaste åtgärderna inom kliniskt vårdarbete

4) Behärskar fakta och kunskap om de mest centrala diagnostiska undersökningarna som en del av helhetsvården av klienten/patienten.
• De vanligaste diagnostiska undersökningarna inom kliniskt vårdarbete

5) Behärskar principerna för bekämpning av infektioner och kan tillämpa sin kunskap för att i praktiken bekämpa infektioner.
• Mikrobiologi
• Aseptik
• Handhygien och de vanligaste försiktighetsåtgärderna
• Klassificering av försiktighetsåtgärder

6) Kan tillämpa kunskap i anatomi och fysiologi, patofysiologi, tillämpad farmakologi och medicinering vid planering, genomförande och evaluering av
medicinering vid vård av olika sjukdomar.
• Grunderna i farmakologi (farmakokinetik, farmakodynamik och toxikologi)
• De vanligaste läkemedelsgrupperna och deras användningsområden, deras verkningsmekanismer och administreringssätt
• Läkemedlens terapeutiska effekter, biverkningar och interaktioner och mekanismerna för läkemedelsinteraktioner
• Uppföljning av medicineringens effekter. Kontroll, evaluering och dokumentering av detta.
• Medicinering med olika administrationssätt

7) Kan tillämpa kunskap i anatomi och fysiologi, patofysiologi, tillämpad farmakologi och medicinering vid planering, genomförande och evaluering av
trygg medicinering för olika klient-/patientgrupper.
• Tillämpad farmakologi (medicinering för olika patientgrupper, patienter i olika ålder)
• Självmedicinering
• Blodtransfusion
• Medicineringsteknologi
• Läkemedelsräkning

8) Behärskar lagstiftningen och informationsstyrningen som berör medicinering.
• Den rättsliga grunden som styr medicinering
• Sjukskötarens roll, uppgifter och ansvar vid medicinering
• Medicineringsplan

9) Besitter kunskap om människokroppens organsystem, dess uppbyggnad, funktion och reglering och deras bakgrundsfaktorer.
• Människans anatomi och fysiologi

10) Förstår mekanismerna bakom sjukdomars uppkomst och de förändringar de leder till i organismen.
• Patologi och patofysiologi

11) Kan tillämpa närings- och vårdrekommendationer riktade till olika ålders- och målgrupper för att förebygga och vårda folksjukdomar.
• Nationella näringsrekommendationer riktade till olika åldersgrupper
• Tillämpning av innehållet i näringsrekommendationerna så att det lämpar sig för patientens/klientens vardagliga diet och måltider
• Genomförande av kostbehandling och förebyggande kostrådgivning

12) Kan integrera kostbehandling och kostrådgivning som en del av ett holistiskt vårdarbete tillsammans med ett multiprofessionellt expertnätverk.
• Betydelsen av kostbehandling och att den genomförs planenligt i vården av en klient/patient
• Identifiering av behov av kostbehandling
• De vanligaste specialdieterna
• Evaluering av klientens/patientens behov av energi och näringsämnen

13) Kan evaluera klientens/patientens näringsstatus och identifiera klienter/patienter med risk för undernäring.
• Viktuppföljningsinformation som en del av helhetsvården
• Test som mäter näringsstatus, hur resultaten av dem ska tolkas och tillämpas i vården
• Patientens näringsintag, uppföljning av mat- och vätskeintag och evaluering av individuella behov
• Individuell evaluering av energi- och proteinbehov och av näringstillskott och skyddsnäringsämnen

14) Behärskar grunderna i sårvård och kan tillämpa sin kunskap vid vård av kroniska sår
• Hudens uppbyggnad, funktion och blodcirkulation och läkningsprocessen för sår
• Olika typer av kroniska sår
• Sårens etiologi och förebyggande av sår
• Lokal sårvård, sårläkning och evaluering av läkningen

15) Kan identifiera, evaluera och vårda klientens/patientens smärta
• Smärtmekanismer
• Identifiering av smärta
• Evaluering av smärta och användning av olika smärtmätare
• Smärtlindringsmetoder (icke medicinska och medicinska)

16) Kan i sitt vårdarbete tillämpa sin kunskap om de mest centrala inremedicinska sjukdomarna.
• De vanligaste inremedicinska sjukdomarna (allmänmedicin och medicinska specialiteter)

17) Behärskar de mest centrala åtgärderna och metoderna för vård av patienter med inremedicinska sjukdomar.
• Åtgärder och metoder som används vid vård av patienter med inremedicinska sjukdomar

18) Kan i sitt vårdarbete tillämpa sin kunskap om de mest centrala cancersjukdomarna.
• De vanligaste cancersjukdomarna

19) Behärskar de mest centrala åtgärderna för vård av cancerpatienter.
• Åtgärder och metoder som används vid vård av cancerpatienter

20) Kan i sitt vårdarbete i de olika skedena av vårdprocessen för en perioperativ patient tillämpa sin kunskap om de vanligaste sjukdomarna som
kräver kirurgisk vård.
• De vanligaste sjukdomarna som sköts kirurgiskt (kirurgi och kirurgiska specialiteter)
• Pre-, intra- och postoperativt vårdarbete

21) Behärskar de mest centrala åtgärderna och vårdmetoderna för patienter i perioperativ vård.
• Åtgärder och metoder som används vid vård av patienter i perioperativ vård

22) Kan i sitt vårdarbete tillämpa sin kunskap om de mest centrala sjukdomarna hos barn och unga.
• Barnavård och barnsjukdomar
• Åtgärder och metoder som används vid vård av barn och unga

23) Behärskar principerna för familjevård och kan tillämpa principerna för den.
• Familjevård och principerna för den

24) Kan främja klientens och patientens sexuella hälsa
• Främjande av sexuell hälsa

25) Förstår hur en graviditet, förlossning och barnsängstid normalt förlöper och uppföljs.
• En normal graviditet, förlossning och barnsängstid

26) Kan i sitt vårdarbete tillämpa sina kunskaper om de mest centrala mentala störningarna och psykiatriska sjukdomarna.
• De vanligaste mentala störningarna och psykiatriska sjukdomarna

27) Behärskar de centrala vårdmetoderna som används vid vård av mentala störningar och psykiatriska sjukdomar.
• Åtgärder och metoder som används vid vård av mentala störningar och psykiatriska sjukdomar

28) Behärskar de centrala vårdmetoderna som används inom missbrukarvården och vid tidig intervention.
• Alkohol och surrogatalkohol, blandad användning, tobak, droger
• Metoder för missbrukarvård och tidig intervention
• Prevention av droganvändning och behandling av negativa verkningar, hälsorisker och problem
• Mini-intervention

29) Kan stöda människor i akut kris.
• Akut kris och krishantering

30) Kan i sitt vårdarbete tillämpa sin kunskap om förändringar relaterade till människans åldrande.
• Åldringsvård och geriatri
• Förändringar relaterade till åldrande

31) Behärskar de vårdmetoder som används för att evaluera äldre människors hälsa, funktionsförmåga och resurser liksom för att upprätthålla dessa.
• Evaluering av funktionsförmåga och resurser
• Riskfaktorer som förutsäger en avtagande funktionsförmåga
• Geroteknologi

32) Kan vid vården av minnessjuka tillämpa sin kunskap om minnessjukdomar, vård av minnessjuka och olika tillgängliga tjänster.
• Minnessjukdomar
• Vård av minnessjuka

33) Kan i vården av personer med funktionsnedsättning eller handikapp tillämpa sin kunskap om de mest centrala funktionsnedsättningarna och handikappen.
• De vanligaste funktionsnedsättningarna
• Invalidisering
• Metoder som används inom handikappvården
• Stöd för personer med funktionsnedsättning eller handikapp

34) Kan identifiera behovet av palliativ vård eller terminalvård hos patienter.
• Palliativ vård och terminalvård; centrala begrepp, värderingar och principer
• Identifiering av behov av palliativ vård eller terminalvård
• Bemötande av en obotligt sjuk patient
• Sjukskötaren i palliativt vårdarbete och i terminalvården

35) Kan göra upp en plan för vård i livets slutskede tillsammans med patienten och hens anhöriga, den vårdande läkaren och det övriga multiprofessionella teamet.
• Palliativ vård och terminalvård; juridiska utgångspunkter
• De centrala frågorna i en plan för vård i livets slutskede, vårdvilja

36) Kan ge symtomstyrd och mänsklig palliativ vård och terminalvård.
• Lidande och vård av de symtom det förorsakar
• Smärtlindring

37) Kan bemöta och vårda en döende patient och stöda hens anhöriga.
• Bemötande av en döende patient och hens anhöriga
• Kännedom och förutsägande av förändringar i kommunikationen förorsakade av sjukdom
• Existentiellt stöd
• Psykosocialt stöd
• Tecken på en annalkande död
• Stöd till och beaktande av anhöriga

38) Kan använda olika metoder för att stöda patientens och hens anhörigas psykosociala och övertygelsebaserade behov.
• Identifiering av behov av mentalt stöd
• Sakkunnighjälp och arrangerande av sådant

39) Kan evaluera vårdbehovet för en patient i behov av akut vård.
• ABCDE
• Evaluering av behov av akut vård

40) Kan systematiskt bedöma behovet av omedelbar vård och agera i situationer som kräver omedelbar vård liksom i nödsituationer.
• NEWS
• PEWS
• Agerande i situationer där akut vård krävs liksom i nödsituationer
• PPE+D
• Avancerad hjärt-lungräddning

41) Kan självständigt påbörja de omedelbara räddningsåtgärderna och utföra åtgärderna i kris- och katastrofsituationer.
• Agerande i olyckssituationer
• Kris- och katastrofsituationer
• Agerande vid en kemikalisk olycka, biologisk risk-, eller en strålnings- eller kärnolycka

Evidensbaserat handlande, nyttjande av forskningsresultat och beslutfattande

1) Förstår att sjukskötararbetet baserar sig på evidens och förbinder sig att genomföra det.
• Evidensbaserad verksamhet
• Sjukskötarens roll i den evidensbaserade verksamheten

2) Kan tryggt och pålitligt planera, förverkliga och evaluera evidensbaserat vårdarbete.
• Planering, förverkligande och evaluering av evidensbaserat vårdarbete
• Vårdvetenskaplig kunskap som grund för vårdarbetet

3) Är delaktig i utvecklandet av evidensbaserad praxis i sitt eget arbete
• Identifiering och kritisk evaluering av verksamhetspraxis
• Enhetlig praxis

4) Behärskar informationssökning i de vanligaste databaserna inom vårdvetenskap och kan läsa och kritiskt evaluera vetenskapliga publikationer.
• Användning av de vanligaste databaserna inom vårdvetenskap
• Läsning av vetenskapliga publikationer och kritisk evaluering av dem

5) Har förmågan att fatta kliniska beslut baserade på evidens
• Kritiskt tänkande
• Sammandrag av evidens, systematiska översikter, vårdrekommendationer
• Betydelsen av evidensgradering i kliniskt beslutsfattande
• Implementering av evidensbaserad verksamhet i klinisk praxis

6) Kan utnyttja vetenskapliga fakta i kliniskt beslutsfattande
• Vårdrekommendationer och enhetlig praxis i kliniskt vårdarbete

Företagande och utveckling

1) Förstår idén med internt entreprenörskap och förbinder sig till att följa det i sitt arbete.
• Internt entreprenörskap

2) Besitter grundförutsättningarna för att verka som en självständig företagare i branschen.
• Sjukskötaren som företagare

3) Behärskar principerna för kostnadsmedvetenhet inom sitt eget uppgiftsområde och arbetar ekonomiskt.
• Kostnadsmedvetenhet
• Ekonomiskt arbetssätt

4) Kan tillsammans med sin arbetsgemenskap genom reflektion identifiera utvecklingsområden och behov av förändring i sitt eget arbete.
• Reflektion som ett redskap för att identifiera utvecklingsbehov i sitt eget arbete
• Utveckling av eget arbete genom yrkesmässig utveckling

5) Kan som medlem i en grupp delta i utvecklings-, innovations- och forskningsprocesser.
• Projekthantering
• Innovationer och kvalitetsförbättring i vårdarbetet
• Forskningsmetoder

Kvalitetssäkring

1) Evaluerar kvaliteten på vården för att utveckla vården av klienter/patienter liksom sitt eget arbete.
• Lagar, förordningar och informationsstyrning som styr kvalitetsstyrningen
• Evaluering av kvaliteten på vårdarbetet
• Mätare för och uppföljning av kvalitet och effect

2) Deltar i kvalitetssäkringen för vårdarbetet som medlem i arbetsgemenskapen.
• Organisationens vårdfilosofi
• Servicekvalitet och kundnöjdhet
• Identifiering av utvecklings- och forskningsobjekt i vårdarbetet

3) Förstår vilken inverkan hens eget arbete har på organisationens kvalitet.
• Ansvar för sitt eget arbete

4) Förstår användningen av rapporter om patientsäkerhet som en del av organisationens kvalitetsövervakning.
• Farosituationer, rapportering om dem och utnyttjande av resultat
• Patientsäkerhetsrapporter som en del av kvaliteten

Servicesystemet inom social- och hälsovården

1) Förstår hur social- och hälsovården är organiserad, hur dess tjänster produceras och organiseras liksom hur styrningen och övervakningen fungerar i Finland.
• Lagstiftning och annan styrning inom tjänsteproduktionen
• Aktuella åtgärdsprogram inom social- och hälsovården
• Kvalitet och effekt vid organisering av och handledning till tjänster
• Uppskattning av behovet av tjänster och uppföljning av handledning till tjänster
• Tillgänglighet till klient- och patientuppgifter och systemen för verksamhetsstyrning som arbetsredskap för servicehandledning

2) Förstår de olika verksamhets- och serviceenheternas uppgifter som en del av vård- och servicekedjan.
• Olika producenter av hälso- och socialtjänster och deras samverkan
• Samarbetet mellan kommunens olika sektorer i fråga om serviceproduktion

3) Förstår sin egen roll för uppbyggandet av organisationens rykte, brand och image och för skapandet av klientens tjänsteupplevelse.
• Bedömning av klientens behov av service
• Ansvar för kontinuiteten i vården av patienter i enlighet med den egna arbetsbeskrivningen.
• Erbjudande av tjänster vid rätt tidpunkt och i närheten av klienten
• Information till klienter om olika tjänster och handledning i valsituationer
• Patientsäkerhet som en del av en lyckad servicekedja och en lyckad serviceupplevelse
• Identifiering av missförhållanden i vårdprocessen

4) Kan utnyttja elektroniska tjänster som en del av helhetsvården av klienten/patienten.
• Digitala och elektroniska tjänster.

5) Kan arbeta i verksamhetsmiljöer som förändras och ge servicehandledning.
• Hälsoteknologi
• Centraliserad klient- och servicehandledning
• Närståendevård och stöd till dem som vårdar anhöriga
• Sociala medier i vården

Patient- och klientsäkerhet

1) Behärskar den centrala kunskapsbasen för patient- och klientsäkerhet
• Lagstiftningen om patientsäkerhet
• Säkring av patientsäkerheten
• Inverkan på patientsäkerheten av systemen för vård av patienter och systemens komplexitet
• Delområden inom patientsäkerheten: utrustning, vård, vårdmetoder, mediciner och medicinering
• Patientsäkerhetskultur
• Strålsäkerhet

2) Kan främja patientsäkerheten och förebygga risksituationer i alla skeden av vårdprocessen för patienten.
• Effektivt team-arbete för att säkra patientsäkerheten
• Systematiskt arbete för att garantera patientsäkerheten
• Förebyggande av risksituationer i vården
• Att engagera och göra patienter och vårdpersonal delaktiga i främjandet av patientsäkerheten
• Mänskliga faktorer som en risk för patientsäkerheten
• Stresshanteringsförmåga
• Att lära sig av tidigare fel för att förebygga skada
• Öppen behandling av fel som inträffat

3) Kan kommunicera tydligt för att trygga patientsäkerheten.
• Strukturerad rapportering (ISBAR)

4) Kan agera omedelbart på det sätt som krävs i en risksituation.
• Agerande i en risksituation enligt det behov situationen medför
• Intervention i risksituationer som hotar patientsäkerheten

5) Kan identifiera potentiella risksituationer och göra en anmälan om risksituationen.
• Skyldighet att anmäla risksituationer
• Identifiering av risksituationer
• Att göra en anmälan om en risksituation

6) Förstår processen för hur behandlingen av anmälningar om risksituationer går till.
• Processen för behandling av anmälningar om risksituationer

Kompetenskraven och innehållet i utbildningen för sjukskötare med allmän kompetens (180 sp)

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.