I denna blogg beskrivs hur samarbetet och samutveckling med professionella förverkligades i samband med utveckling av gemensamma kompetenser inom social-och hälsovården och självutvärderingsmätarna för dem. Även betydelsen av samarbete med svenskspråkiga arbetslivsrepresentanter lyfts fram.

De snabba förändringarna inom social-och hälsovårdens verksamhetsmiljöer så som integration av social-och hälsovården, utveckling av teknologi och digitalisering och klienters förändrade servicebehov har bidragit till nya kompetensbehov hos professionella. (Kangasniemi m fl., 2018) Professionella inom social-och hälsovården behöver både yrkesspecifikt substanskunnande och generiskt kunnande, dvs gemensamma kompetenser, som berör samtliga yrkesgrupper inom social-och hälsovården (Hiilamo m.fl., 2020). För att även i framtiden kunna garantera jämlika social-och hälsovårdstjänster av hög kvalitet är det viktigt att professionella erbjuds möjligheter att uppdatera sin kompetens enligt identifierade kompetensbehov. I olika projekt: Optimoitu sote-ammattilaisten koulutus- ja osaamisuudistus (OpiSote) (Kangasniemi ym. 2018), Osaamisella Soteen (OKM 2018) och Osaamisen ennakointifoorumi (Utbildningsstyrelse, 2019) har tidigare identifierats gemensamma kompetensområden för samtliga professionella inom social-och hälsovården. Dessa gemensamma kompetensområden inom social-och hälsovården är indelade i tre större kompetensområden; kompetens inom klientarbete, kompetens i att utveckla service -och arbete och kompetens professionellt självledarskap och samarbete.

För att svara mot aktuella kompetensbehov utvecklades i Sotetie-projektet, i nära samarbete med arbetslivet, en digital vägkarta för kontinuerligt lärande för professionella inom social-och hälsovården. Ett centralt syfte med den digitala vägkartan är att möjliggöra utvärdering och uppdatering av gemensamma kompetenser hos professionella inom social-och hälsovården. Den digitala vägkartan innehåller beskrivningar av gemensamma kompetenser för professionella inom social-och hälsovården, tre utvärderingsmätare för självutvärdering av gemensamma kompetenser, information om utbildningsutbudet och information om kontinuerligt lärande. Centrala delar i vägkartan, dvs beskrivningar av gemensamma kompetenser för professionella inom social- och hälsovården och självutvärderingsmätare av gemensamma kompetenser skapades både på finska och svenska. För att kunna svara mot arbetslivets behov gällande framtida kompetensutveckling hos professionella har utvecklingsarbete av den digitala vägkartan förverkligats i intensivt samarbete med både finsk-och svenskspråkiga arbetslivsrepresentanter från olika yrkesgrupper inom social-och hälsovården.

Professionellas synpunkter på innehållet i framtidens gemensamma kompetenser inom social och hälsovården

Utvecklingsprocessen, i syfte att definiera innehållet i framtidens gemensamma kompetenser inom social-och hälsovården tillsammans med arbetslivet, började med en enkätundersökning under hösten 2019. Syfte med denna enkätundersökning var att kartlägga social- och hälsovårdspersonalens tankar om framtidens gemensamma kompetenser fram till år 2030. Undersökningen besvarades sammanlagt av 150 professionella inom social-och hälsovården. Enligt resultaten är kompetens i klientcentrerat arbete och kompetens inom handledning och rådgivning de mest centrala kompetenser i framtiden. Detta befästades av professionellas syn på att främjandet av klienters delaktighet och möjligheter att påverka kommer att öka i framtiden. Det snabbt föränderliga servicesystemet och ökning av digitala tjänster skapar även nya kompetensbehov hos professionella. Närmare 90 % av respondenter ansåg att kunnande i dataskyddsfrågor och i att handleda klienter i digitala miljöer kommer att öka i framtiden. Kompetens i självledarskap och samarbete, samt kompetens inom forskning och utveckling lyftes också upp i resultaten. En god förmåga i att anpassa sig till de snabba förändringar i arbetslivet och förmåga att leda sig själv ansågs centralt. Den professionella behöver även kunna ta hand om sin egen kompetens och karriärutveckling i framtiden. Mångprofessionellt arbete och förmåga att samarbeta med andra samt att ha kännedom om olika yrkesgruppers arbetsbilder lyftes också fram. Enligt resultaten uppskattades betydelsen av hållbar utveckling öka i framtiden. Däremot uppskattades kompetenser inom innovation och inom effektivitet, kostnads-och kvalitetsmedvetenhet inte att öka i framtiden, vilket var något överraskande med tanke på hur mycket kostnadseffektivitet betonas i dagens läge.

Under våren 2020 förverkligades sju framtidsforum (workshoppar) i syfte att ytterligare i dialog med arbetslivet fördjupa innehållet i kompetenserna. l dessa framtidsforum deltog sammanlagt 50 professionella från både den offentliga, den privata och den tredje sektorn inom social-och hälsovården. I det svenska framtidsforumet deltog fem professionella från olika yrkesgrupper inom social- och hälsovården. Professionella tog ställning till och diskuterade framtida kompetenser ur två perspektiv: Vad innebär och betyder dessa framtida kompetenser samt vad skulle de betyda i praktiskt arbete år 2030? Utgående från resultaten i enkätundersökningen valdes fem teman/ kompetenser som underlag för diskussionen.

Professionella lyfte fram kompetens i handledning- och rådgivning tillsammans med kompetens i servicesystem och servicehandledning som centrala kompetenser. En god förmåga till kommunikation och interaktion ansågs som centrala inom praktisk verksamhet, i synnerhet när det gäller rådgivning och handledning i en digital miljö. Kunskap om serviceutbud tillsammans med en god organisering av arbete främjar planering av en god serviceprocess, samt skapar möjligheter att svara på klientens behov.

Inom kompetens i att utveckla arbete betonades arbetslivsfärdigheter i flexibilitet, interaktion och förtroende. Att kunna utveckla arbete förutsätter även förmåga att tillämpa evidensbaserad kunskap i praktiken, vilket förutsätter att den professionella är uppdaterad med nyaste forskningsresultat. Enligt professionella handlar kompetens inom professionellt självledarskap och samarbete om att kunna arbeta på ett aktivt, kreativt och självständigt sätt. Kunnande i sektoröverskridande och mångprofessionellt arbete får också en central betydelse i framtidens praktiska verksamhet.

Kompetens om hållbar utveckling förutsätter enligt professionella en ökad medvetenhet om det och en förändring av det egna agerande och tänkande. I det praktiska arbetet ska man kunna följa upp konsumtion och beakta belastning av miljön. Social hållbarhet betyder att professionella kan agera utifrån social rättvisa och uppmärksamma social rättvisa genom att sträva efter att minska ojämlikhet och förstärka klienters delaktighet samt värna om en god arbetshälsa.

Professionella uppmärksammade att den snabba utvecklingen av robotik och digitalisering präglar alla gemensamma kompetenser och skapar nya kompetensbehov. Digitalisering påverkar producering av tjänster och förutsätter kunnande i digitalisering och utveckling av service, i dataskydd, samt i digitalt serviceutbud hos de professionella. I och med att tjänster i allt högre grad flyttas till digitala miljöer blir kompetensen i rådgivning och handledning samt kompetensen i att utveckla service och arbete även centrala. I det digitala sammanhanget spelar professionellas kommunikationsfärdigheter- och kompetensen en central roll när det gäller att fungera och handleda klienter i digitala miljöer, eftersom digitaliseringen förändrar både interaktionens och mötets karaktär. Professionella lyfte även fram att då det gäller hållbar utveckling ska digitala lösningar ska beaktas och nyttjas.

Professionella är med och påverkar utformningen av kvalifikationer

En litteraturöversikt i syfte att utvidga och fördjupa kompetensbeskrivningar på basen av senaste forskningsresultat gjordes under våren 2021. (Laanterä & Saunders (red.), 2020). Utgående från litteraturstudien och det insamlade materialet från arbetslivet, genom enkät och framtidsforum, definierades kvalifikationer för gemensamma kompetenser. Med kvalifikationerna avses hurdan kompetens förutsätts av den professionella i det praktiska arbetet. Kvalifikationerna gjordes på finska och svenska.

Under hösten 2020 fick projektets arbetslivskontakter ta ställning till kvalifikationerna. Arbetslivsrepresentanter utvärderade innehållet i kvalifikationerna och uppskattade deras väsentlighet i relation till arbetslivet. Arbetslivsrepresentanterna hade flera års arbetslivserfarenhet och arbetade med olika arbetsuppgifter inom social- och hälsovården.

De professionella ansåg att kvalifikationerna på ett omfattande sätt beskrev arbetet. Deras uppfattning var att kvalifikationerna skildrade arbetet på ett realistiskt sätt och lyfte upp den kompetens som behövs i arbetet. Man uppskattade även att kvalifikationerna var tydligt uttalade. Det upplevdes däremot som utmanande att uppfylla kvalifikationerna i det vardagliga arbetet, dels på grund av tids- och resursbrister som man upplever i det hektiska arbetet, dels för att kvalifikationerna ställer höga krav och förväntningar på den enskilda arbetstagarens kompetens.

En hållplats för självutvärdering kommer till

Följande steg i utvecklingsprocessen av den digitala vägkartan var att skapa en digital utvärderingskarta. Utvärderingskartan omfattade beskrivningar av gemensamma kompetenser inom social-och hälsovården och ett verktyg för självutvärdering av dessa kompetenser. För detta självutvärderingsverktyg modifierades kvalifikationer ytterligare till påståenden, dvs till en sådan form som möjliggör självutvärdering av kompetenser.

I april 2021 ordnades tre workshoppar till vilka arbetslivsrepresentanter från olika områden inom social-och hälsovården bjöds in. Syftet med workshopen var att samla in synpunkter och behov från arbetslivet för fortsatt utveckling av utvärderingskartan. Workshopparna ordnades på finska och vid det sista tillfället fanns även möjlighet att prata svenska. Sammanlagt deltog 16 professionella både från den offentliga och privata sektorn samt från olika delar av landet i workshopar.

Under workshoppen presenterades innehållet i utvärderingskartan, dvs beskrivningar av gemensamma kompetenser för social- och hälsovårdspersonal, självutvärderingsverktyg samt anvisningar för det och en modell för feedback av självutvärderingen.

Professionella ansåg bl.a. att strukturen på utvärderingskartan var fungerande. Både beskrivningar av kompetenser och självutvärderingsverktyg är omfattande och innehåller många påståenden som den professionella ska ta ställning till. Indelning av dem i övre kategorier ökar enligt professionella överskådligheten av detta omfattande material. Feedbacken på självutvärderingen uppfattades som positiv. Professionella frågade om möjligheten att få självutvärderingsfeedbacken skickad till sin egen epost. Detta utreddes tillsammans med webbutvecklaren och togs i bruk i den slutgiltiga versionen av sidan.

Arbetlivets kommentarer var viktiga och ledde till att en del förändringar gjordes i sidans utformning. Under workshopparna diskuterade professionella hur svårt det är att ta sig tid för att stanna upp och reflektera över sitt kunnande i det vardagliga arbetet. Diskussionerna kring behovet av att stanna upp i vardagen ledde till namnet på utvärderingskartan blev: Hållplatsen för självutvärdering. Begreppet hållplats antyder att man kan stanna upp och ta tid för att fundera över sitt arbete och sin kompetens.

Sotetie-sidans Hållplatsen för självutvärdering testas och färdigställs

I juni 2021 fick professionella möjlighet att testa och ge feedback på Hållplatsen för självutvärdering, inklusive självutvärderingsmätarna. Testningen skedde med tre olika metoder; en enkät, en sakkunnigpanel och Think Aloud-metoden.

Avsikten med testningen var att få en uppfattning om navigering och användarvänligheten över sidans olika funktioner. Sammanfattningsvis visade resultaten från testning att navigeringen fungerade bra, men att en del justeringar var behövliga när det gällde t.ex. anvisningar och funktioner i mobilversionen. De professionella lyfte även upp behovet av att öppna upp och förklara vissa mera teoretiska begrepp. På basen av resultatet gjordes förändringar i formuleringar för att öka förståelsen av anvisningar och till en del även i påståendena för självutvärderingen.

Feedback från arbetslivet gav bekräftelse på utvecklingsarbetet

Kompetensutveckling inom social-och hälsovården är en kontinuerlig process. Ur både arbetslivets och utbildningsorganisationernas perspektiv är det viktigt att identifiera aktuella och framtida kompetensbehov hos professionella och möjliggöra olika sätt för professionella att uppnå och upprätthålla kompetenser. Utvecklingen av innehållet i de svenskspråkiga delar (Gemensamma kompetenser och Hållplatsen för självutvärdering) av Soteties digitala vägkartan har gått jämsides med utvecklingen av den finskspråkiga sidan.

Samarbete med svenskspråkiga arbetslivsrepresentanter har varit betydelsefull ur olika aspekter. Svenskspråkiga arbetslivsrepresentanterna bestod av professionella från både social-och hälsovården, och från den offentliga samt den tredje sektorn, och dessutom från olika delar av landet. Det bidrog till att arbetslivets behov och synpunkter kunde beaktas på ett bredare sätt och även med beaktande av språket. Utöver samutveckling av innehållet i kompetenser och kvalifikationer deltog arbetslivsrepresentanter till testning av självutvärderingsmätarnas användbarhet. Feedbacken från de svenskspråkiga arbetslivsrepresentanterna har varit av central betydelse för utvecklingsarbetet emedan t.ex. terminologin som delvis skiljer sig på finska. På basen av respons som kommit från arbetslivet har det gjorts bl. a språkliga omformuleringar och finslipningar. De professionella lyfte även upp den nyttan de upplevde med Sotetie-sidans olika funktioner. Många ansåg att kompetenserna visar hur mycket kunnande behövs inom social- och hälsovården. Självutvärderingsmätarna hjälper en att få en uppfattning om hur mycket kunnande man har och på motsvarande sätt hjälper självutvärderingen en att uppfatta var det eventuellt finns luckor i kompetensen. De professionella ansåg även att resultaten av självutvärderingen kunde användas t.ex. som diskussionsunderlag i utvecklingssamtal och för att kartlägga kompetenser inom arbetsgemenskapen.

Samarbetet med arbetslivet har gett utvecklingsarbetet värdefull input. Arbetslivsrepresentanter upptäckte sådant som inte fungerade och krävde vidareutveckling. Samtidigt bekräftades att innehållet i gemensamma kompetenser, samt funktionen med Hållplatsen för självutvärdering, är nyttig och tjänar arbetslivet.

Arla Cederberg, PM, Lektor, Yrkeshögskolan Arcada
Ann Backman, PM, projektforskare, Yrkeshögskolan Novia
Anne Hietanen, HvM, projektforskare, Yrkeshögskolan Novia

Referenser

Hiilamo, H. (red.) 2020. Sosiaali- ja terveydenhuollon järjestelmä. Sanoma Pro Oy. Helsinki.
Kangasniemi, M. Hipp, K. Häggman-Laitila, A. Kallio, H. Karki, S. Kinnunen, P. Pietilä, A-M. Saarnio, R. Viinamäki, L. Voutilainen, A. Waldén, A. 2018. Optimoitu sote-ammattilaisen koulutus- ja osaamisuudistus. Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 39. Tillgänglig: http://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/160883/39-2018-Optimoitu%20sote-osaaminen.pdf [hänvisad: 20.05.2021] .
Laanterä, S & Saunders, H. 2020. Sosiaali- ja terveysalan ammattilaisten geneerinen osaaminen. Kirjallisuuskatsaus. XAMK kehittää 114. Kaakkois-suomen ammattikorkeakoulu. Mikkeli. Tillgänglig: https://www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/343283/URNISBN9789523442535.pdf?sequence=2&isAllowed=y [hänvisad: 23.4.05.2020]
Opetus- ja kulttuuriministeriö (24/2019). Tutkintoon johtavan koulutuksen kehittäminen tukemaan sosiaali- ja terveyspalvelujen uudistamista. Opetus- ja kulttuuriministeriön julkaisuja 2019:24. Tillgänglig: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-263–650-8 [hänvisad: 21.05.2021]
Osaamisella Soteen. Väliraportti. 2018. Täydennyskoulutustarpeet ja osaamisen vahvistaminen SOTE -uudistuksen tueksi. Opetus-ja kulttuuriministeriö. Tillgänglig: https://api.hankeikkuna.fi/asiakirjat/ce7009af-c9a9-49b8-9247-8dd1dc0a346d/3014a7be-eaeb-42f9-aa27-a94b46cd452a/MUISTIO_20180329141048.pdf [hänvisad: 21.05.2021]
Tutkintojen viitekehysten osaamistasokuvaukset suomeksi, ruotsiksi ja englanniksi. 2017. Opetushallitus. Tillgänglig: https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/tutkintojen_viitekehysten_osaamistasokuvaukset_fi_sv_en.pdf [hänvisad: 20.05.2021]

Projektet SOTETIE finansieras av den europeiska socialfonden (ESR) och är ett nationellt projekt (1.9.2019-31.12.2021). Syfte med projektet är att utveckla en digital vägkarta för kontinuerligt lärande i syfte att främja kompetensutveckling för professionella inom social-och hälsovården. I projektet deltar 15 yrkeshögskolor och Östra Finlands universitet.

Professionella inom social-och hälsovården deltog i samutvecklingen av gemensamma kompetenser och självutvärderingsmätare

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista. Pakolliset kentät on merkitty *