I Sotetie-projektet skapades i samarbete med arbetslivet generiska, dvs gemensamma, kompetenser för professionella inom social-och hälsovården. För att få reda på professionellas syn och uppfattningar om innehållet i kompetenserna samt hur de motsvarar behoven i arbetslivet tillfrågades professionella. Resultaten publicerades i en tredelad bloggserie på finska på Sotetie -projektets webb-sidor https://blogi.savonia.fi/sotetie/. Detta är en sammanfattning av bloggserien på svenska gällande kompetenserna på NQF-nivå 6.
Utvärderingen förverkligades elektroniskt och i den deltog ca 100 finsk- och svenskspråkiga representanter, 35 studeranden inom högre YH, 35 deltagare i specialiseringsutbildning i servicehandledning och 10 arbetslivsrepresentanter från olika områden inom social- och hälsovården.
De generiska kompetenserna är gemensamma kompetenser för alla professionella inom social- och hälsovården. Med kompetens avses generellt individens förmåga att nå ett visst mål. Professionell kompetens handlar om en helhet som består av kunskaper, färdigheter, attityder och tilltro till sin egen förmåga. Kangasniemi m fl. (2018, figur 1) har definierat framtidens generiska kompetenser inom social- och hälsovården enligt följande; kompetens i klientarbete, kompetens i att utveckla service och arbete samt förändringskompetens i professionellt självledarskap och samarbete. För dessa tre kompetenser definierades i Sotetie- projektet ytterligare detaljerade beskrivningar, kvalifikationerna, på NQF nivåerna 6 och 7. NQF 6 nivå motsvarar utbildningsnivåer på tredje stadiets bachelor (NQF 6) utbildningar, t ex sjukskötare eller socionom. NQF- nivå 7 motsvarar master (NQF 7) utbildningar, t.ex. högre Yh-examen eller magisterexamen på universitet. (Tutkintojen viitekehysten osaamistasokuvaukset suomeksi, ruotsiksi ja englanniksi 2017.)
1. Kompetens i klientarbete
Kompetens i klientarbete är en av de generiska, dvs gemensamma, kompetenserna för professionella inom social-och hälsovården vilken berör samtliga professionella inom social-och hälsovården. I utvärderingen gällande kompetens i klientarbete lyfte professionella speciellt fram betydelsen av kompetens i klientcentrering, kompetens inom handledning och rådgivning, kompetens inom servicesystemet samt kompetens inom lagstiftning och etik. I det följande redogörs för det centrala innehållet i dessa kompetenser enligt professionella inom social-och hälsovården.
Kompetens i klientcentrering
De professionella betonade vikten av klientcentrering inom social-och hälsovården. I utvärderingen lyftes följande helheter fram som väsentliga;
- Kompetens i kommunikation och interaktion
- Klientcentrering i olika serviceprocesser
- Främjande av klientens delaktighet
- Mångprofessionellt samarbete
- Yrkesetisk verksamhet
Enligt de professionella är en god kompetens i kommunikation och interaktion av stor betydelse i klientcentrerat arbete. Individuellt bemötande av klienter och en likvärdig interaktion och tydlig kommunikation med klienter lyftes fram som centralt kunnande. Enligt de professionella möjliggör en god interaktion och kommunikation att klienten förbinder sig till vård och service utgående från sina egna utgångspunkter. Det är även väsentliga med tanke på främjandet av klientens delaktighet. De snabba förändringar inom social- och hälsovårdens verksamhetsmiljöer, framför allt den snabba utvecklingen av teknologi och digitaliseringen, leder till att mängden olika kommunikationskanaler ökar och klientkontakterna flyttas i högre grad till en digital miljö. Detta förutsätter mångsidigt kunnande i kommunikation av professionella. De professionella betonade att med tanke på fungerande kommunikation är det viktigt att använda de kommunikationskanaler som man inom organisationen har kommit överens om, samt att man i kommunikationen även beaktar organisationens strategi och värdegrund. De professionella lyfte fram vikten av att informationen till klienter ska ges i rätt tid och på klarspråk, och med beaktandet av dataskydd och tystnadsplikt.
De professionella framhävde i sina svar att i förverkligandet av klientcentrering är det viktigt att utgå från evidensbaserad kunskap. De professionella betonade att servicen ska ordnas utgående från klientens situation och behov, inte enbart utgående från organisationens verksamhet. Främjande av klientens delaktighet och möjligheter till påverkan betyder att klienten borde kunna vara delaktig i olika skeden av serviceprocessen, från bedömning av servicebehov till insamling av feedback från klienten. Detta betyder att klientens ansvar och expertis betonas. De professionella lyfte även fram betydelsen av mångprofessionellt samarbete och yrkesetisk verksamhet. Beaktande av den etiska värdegrunden och lagstiftningen utgör enligt professionella grunden för all klientcentrerad verksamhet.
Kompetens inom handledning och rådgivning
De professionella lyfte i sin utvärdering av kompetens i handledning och rådgivning speciellt fram:
- Identifiering av klientens servicebehov och handledning till service
- Skapandet av en god serviceupplevelse för klienten
- Digitala tjänster
- Effektivitet och kostnadseffektivitet av service
I och med att serviceutbudet inom social- och hälsovården har både blivit mer komplex och differentierats har betydelsen av kompetensen inom handledning och rådgivning blivit central. Identifiering av klientens servicebehov och -handledning är enligt de professionella utgångspunkten för att klienten ska få rätt service vid rätt tid. Genom att erbjuda service vid rätt tid ökar möjligheter för att klienten förbinder sig till vård- och serviceplanen, vilket i sin tur ökar både effektiviteten och kostnadseffektiviteten av servicen. En god kompetens inom service- och handledning innebär enligt de professionella även förmågan att handleda klienter både i närkontakt och inom digitala tjänster. Klienten kan behöva handledning i användning av digitala verktyg för att få den servicen hen behöver, eller det kan handla om att handleda klienten i digitala miljöer. Klientcentrerad och en välkoordinerad service möjliggör en god serviceupplevelse för klienten.
Kompetens inom servicesystemet
De professionella lyfte i sin utvärdering av kompetens inom servicesystemet speciellt fram:
- Kunskap om olika serviceproducenters tjänster
- Den digitala miljöns särdrag
- Utveckling av arbetslivskunnande
- Koordinering av servicen vid rätt tid
- Bedömning av klientens servicebehov
- Kostnadsmedvetenhet
Kompetensen inom servicesystemet och bedömning av klientens servicebehov förutsätter enligt de professionella en bred kunskap om tillgänglig service och olika servicenätverk, t.ex. gällande tredje sektorn och andra serviceproducenter. Enligt de professionella är koordinering av servicen vid rätt tid viktigt, men på grund av det differentierade servicessystemet ansågs det utmanande. De professionella lyfte fram ett ökat behov av kunskap om dataskydd, och med det förknippade risker, i syfte att utveckla sitt arbetslivskunnande. Kostnadseffektivitet framhölls även av professionella som viktigt kunnande. Inom social- och hälsovården betonas oundvikligen tillväxt- och produktionsmål, vilket skapar ökat behov av kunnande i det bland professionella.
Kompetens inom lagstiftning-och etik
De professionella lyfte i sin utvärdering av kompetens inom lagstiftning och etik fram följande centrala helheter:
- Utveckling av kompetens
- Tolkning och tillämpning av lagstiftningen
- Kunnande i dataskydd
- Etiskt beslutsfattande
De professionella lyfte fram att kompetens inom lagstiftning och etik utgör grunden för klientarbete och förutsätter kontinuerlig utveckling och uppdatering av kunnande inom detta område. Kompetens inom lagstiftning och etik omfattar förståelse för klientens valfrihet samt kunskap om klientens rättigheter och skyldigheter. De professionella framhävde att tillämpningen av lagstiftning ansågs krävande. Det kan förekomma olika tolkningsmöjligheter gällande lagstiftning eller tillämpning av likvärdiga lagar i praktiken kan förorsaka konflikter. I sådana fall finns det risk för antingen att professionellas egna personliga värderingar inverkar på beslutet, eller att beslutsansvaret faller på den enskilda professionella. De professionella framhöll även betydelsen av dataskydd och etiskt beslutsfattande och konstaterade att det inom ramen för arbetet behövs mera tid för reflektion gällande etiska konfliktsituationer.
2. Kompetens i att utveckla service och arbete
Kompetens inom utveckling av service och arbete består av: kompetens inom forskning och utveckling, kompetens inom robotik och digitalisering, kompetens inom effektivitet, kostnads- och kvalitetsmedvetenhet, kompetens inom hållbar utveckling och kompetens inom kommunikation. I det följande redogörs för vad professionella inom social-och hälsovården lyfte fram som centralt gällande kompetensen i att utveckla service och arbete.
Kompetens inom forskning och utveckling (FoU)
Kompetensen inom forskning och utveckling är centralt i arbetslivet. Professionella inom social- och hälsovården lyfte i sin utvärdering upp följande centrala helheter i denna kompetens:
- Tillgänglighet till ny information och dess kritiska tillämpning och kommunikation
- Identifiering och utveckling av FoU kompetens
- FoU-verksamhet som stöd för beslutsfattande
Fokus för FoU-verksamheten ligger enlig de professionella i att förstärka samarbetet i arbetslivet. Tillgänglighet till ny information och en kritisk tillämpning av den är centralt i en förändringsinriktad FoU-verksamhet. Det snabbt föränderliga arbetslivet och kunnandet förutsätter god kommunikation av professionella. Detta är även betydelsefullt med tanke på att kunna implementera den nya evidensbaserade kunskapen i praktiken. Professionellas kompetens omfattar både införlivandet av ny kunskap och dess kritiska hantering.
De professionella inom social-och hälsovård lyfte fram att identifiering av lärandebehov gällande FoU-verksamheten och dess utveckling är utmanande. För en kumulativ ökning och implementering av den nya kunskapen i forskning, utveckling och innovationer skulle det vara centralt att professionella inom social- och hälsovården skulle ha en gedigen FoU-kompetens.
FoU-verksamhet anses viktig av de professionella, eftersom den förstärker kunskapsbasen för professionellas beslutsfattande, t.ex. gällande ärenden som berör klienten/patientens hälsa, och i implementering av evidensbaserad kunskap i utvecklingen av social- och hälsovårdsservice.
Kompetens inom robotik och digitalisering
De professionella inom social-och hälsovården lyfte fram följande centrala helheter gällande kompetens inom robotik och digitalisering:
- Robotik och digitalisering utgör redan en del av människors vardag och arbete
- Med hjälp av teknik kan servicens tillgänglighet, klientens servicebehov och behov av handledning mötas
- Användning av digitala plattformar och programvara är centralt i det dagliga arbetet och inom personalledning
- Digitalisering stöder kunskapsledning
- Användning av teknik och digitala tjänster förutsätter att man säkrar och utvecklar sin kompetens
- Datasäkerhet och -skydd utgör en viktig del av kunnande inom social- och hälsovård
- Principer för klientcentrering och etik ska förverkligas inom digitala tjänster
- De bästa tekniska lösningar skapas i utvecklingssamarbete
Teknologikunnande är en av de centrala megatrenderna gällande utveckling av kompetenser. Enligt de professionella utgör digitaliseringen redan en stor del av både arbete och i vardag. Mängden av olika elektroniska system, mobila applikationer och distansmottagningar har tagits i bruk och ökar inom social-och hälsovården, vilket i sin tur ökar behovet av att utveckla kompetensen i robotik och digitalisering bland professionella.
Den ökade mängden av digitala tjänster skapar även nya möjligheter för att förverkliga servicen inom social-och hälsovården. Som professionell behöver man kunna använda digitala verktyg och kunna handleda klienten enligt hens behov i användning av dem. De professionella betonade att det är viktigt att beakta klientens valfrihet och kunna handleda hen vid val av tjänster. Deprofessionella lyfte även fram att deras egna attityder och intresse för användning av digitala tjänster kan sätta sin prägel på handledningen av klienter.
En viktig del av det vardagliga arbete och personalledning är, enligt de professionella, kompetens i användning av olika digitala plattformar och program(varor). Användning av olika elektroniska system, som t.ex. e-recept och Omakanta, möjliggör att mera resurser kan riktas exempelvis till förebyggande arbete och stödjande av klientens egenvård. Informationen blir tillgängligt för alla ifall professionella använder samma elektroniska system och program, och detta främjar även ett mångprofessionellt arbete. Ur kunskapsledningens synvinkel är tillgänglighet till informationen centralt, men framför allt en korrekt tolkning och professionellas förmåga att använda den som stöd för beslutsfattande.
Enligt de professionella anses utveckling av den egna kompetensen, och säkrandet av den, vara en förutsättning för smidig användning av teknologi och digitala tjänster. Detta betyder att professionella inom social-och hälsovården behöver kontinuerligt utbildning och uppdatering av sin kompetens. Dataskydd- och säkerhet är centralt i arbetet inom social-och hälsovården och professionella behöver identifiera och vara medvetna om risker förknippade till dem. Förverkligandet av klientcentrering och etiska principer går hand i hand inom de digitala tjänsterna. Klienter i dag är mer medvetna om tillgänglig service och kan kräva service. De professionella betonar att klienten ska bemötas som en expert på sitt eget liv och i sin situation och hen ska få likvärdig handledning och stöd i valet av tjänster. Att förverkliga klientcentrering och etiska principer i arbetet förutsätter kompetens av de professionella, men samtidigt även en öppen dialog.
Utvecklingsarbetet för teknologiska smarta lösningar inom social-och hälsovården sker bäst i samarbete mellan professionella inom social-och hälsovården och digi-experter.
Kompetens inom effektivitet, kostnads- och kvalitetsmedvetenhet
De professionella inom social- och hälsovården betonade i kompetensen inom effektivitet, kostnads- och kvalitetsmedvetenhet följande:
- Tjänsternas kvalitets- och kostnadsmedvetenhet
- Nyttan och effektivitet av tjänster
Optimering av kvalitets- och kostnadsmedvetenhet i tjänsterna är nödvändigt både nu och i framtiden. Samtliga professionella har ansvar över att resurserna inom social-och hälsovården används till rätt ändamål. Enligt de professionella borde kvalitets- och kostnadsmedvetenhet ingå i utbildningen och utgöra en grund för beslutsfattandet i arbete. I strävan efter både kostnadseffektivitet och effektivitet får inte kvalitén av servicen bli sämre. För att kunna utvärdera kvalitén och effektiviteten av sitt arbete behöver samtliga professionella inom social-och hälsovården har kunskap om kvalitetskriterierna.
I utvärderingen av kompetensen inom effektivitet, kostnads- och kvalitetsmedvetenhet lyfte de professionella fram vikten av denna kompetens i syfte att kunna utvärdera nyttan och effektivitet av tjänsterna, även ur klientens perspektiv. I framtiden behöver professionella kunna förstå och utvärdera tjänsternas kvalité och effektivitet även som grund för sin egen verksamhet.
Kompetens inom hållbar utveckling
De professionella inom social- och hälsovården lyfte fram i kompetensen inom hållbar utveckling följande:
- Verksamheten enligt fysisk, psykisk, ekologisk och sociala hållbarhet
- Digitalisering och arbetsplanering står i centrum för implementering av hållbar utveckling
- Engagemanget för hållbar utveckling varierar mellan de professionella inom social- och hälsovård
Verksamheten i enlighet med fysisk, psykisk, ekologisk och social hållbarhet är enligt de professionella möjligt inom social- och hälsovård. Vid implementering av en hållbar utveckling spelar digitalisering och arbetsplanering spelar viktig roll. När informationen finns i elektronisk form minskar pappersanvändningen och både arbete och tjänster kan förverkligas på distans. Detta frigör tid från logistiska arrangemang till klientarbete. Även kunnande i återvinning inom social-och hälsovården anses viktigt. Att förverkliga hållbar utveckling i dess olika former förutsätter dock god förmåga i arbetsplanering och samarbete mellan olika aktörer inom administration. Med god planering undviks överlappningar av arbete och fysisk och psykisk ansträngning minskar. För att öka engagemang i förverkligandet av hållbar utveckling inom social-och hälsovården borde medvetenhet om den förstärkas. De professionella betonade att introduktion och utbildning inom hållbar utveckling skulle vara viktigt för att hela arbetsgemenskapen kunde förbinda sig till att i praktiken förverkliga alla delområden inom social hållbarhet.
Kompetens inom kommunikation
De professionella inom social-och hälsovården betonade följande:
- Privat och professionell kommunikation
- Kvalitetskriterier i kommunikation
- Kommunikationskanalernas mångfald
Kompetens inom kommunikation berör samtliga professionellas arbete inom social- och hälsovården. Den omfattar utöver vanlig verbal och skriftlig kommunikation även kommunikationen inom sociala medier. Som professionell inom social-och hälsovården behöver man kunna skilja åt privat och professionell kommunikation. För att kunna följa god kommunikationspraxis behövs det klarar riktlinjer i användning av olika kommunikationskanaler, både som privatperson och som professionell.
På grund av ökad teknologibaserad kommunikation och kommunikationskanalernas mångfald behövs det enligt de professionella mera kunskap om hur man kommunicerar i arbetslivet samt om kvalitetskriterier för kommunikation (t.ex. hur skapas, upprätthållas och avslutas en kommunikationsrelation). De professionella lyfte även fram att det är viktigt att tänka på hurdan bild man ger som en av organisationens medarbetare. I och med att kommunikationskanaler, sekretess- och dataskyddsregler förändras, behöver professionella uppdaterad kunskap om lagstiftning och yrkesmässiga direktiv gällande kommunikation.
3. Förändringskompetens i professionellt självledarskap och samarbete
I denna del beskrivs hur professionella inom social- och hälsovården beskrev förändringskompetensen i professionellt självledarskap och samarbete. Förändringskompetensen omfattas av följande: kompetens inom professionellt självledarskap och kompetens inom mångprofessionell samverkan
Kompetens inom professionellt självledarskap
Professionellt självledarskap betyder den professionellas förmåga att utveckla sin egen kompetens, att kunna utvärdera och planera sitt eget kunnande i en verksamhetsmiljö som hela tiden förändras. Enligt utvärderingen från de professionella är följande helheter centrala:
- Professionell självkänsla
- Karriärutveckling
- Arbete i nätverk
- Utvärdering, planering och utveckling av kunnande
- Förändringskunskap
- Självledarskap
- Arbetsgemenskapens ledarskap
De professionella inom social- och hälsovården lyfte särskilt upp karriärplanering, arbetsgemenskapens ledarskap och arbete i nätverk som centrala faktorer inom det professionella självledarskapet. Det professionella självledarskapet beskrevs som viktig för utvecklingen av arbetslivet men samtidigt upplevs att det är svårt att hitta utrymme att utveckla den professionella självkänslan p.g.a. tidsbrist.
Möjligheten att påverka karriärutvecklingen uppfattades som en viktig del av välbefinnande i arbetet. En utmaning är att mätare och kompetenskartläggning som stöd i att utveckla karriären inte finns och marknadsföring av det egna kunnandet upplevs som främmande. Andra centrala delar som de professionella lyfte upp var utvärdering, planering och utveckling av kunnande och självledarskap.
De professionella påpekade att det inom arbetsgemenskapen finns behov av ledarskunskap, belöning, mentorskap och arbetshandledning. Dessa bör ingå i arbetsgemenskapens ledarskap. Överlag ansågs ledarskapet inom organisationen som viktigt och ledarskapet kan antingen stöda eller hindra utvecklingen av det professionella självledarskapet. Om ledarskapet är för hierarkiskt så finns det inte utrymme för det professionella självledarskapet.
I utvärderingen lyftes den föränderliga verksamhetsmiljön upp och då behövs förändringskompetens. I framtiden behövs färdigheter, som problemlösningsförmåga, självledning, inlärningsförmåga, personlig utveckling och samt kunskaper i självutvärdering. Professionella bedömer att det är färdigheter vilkas betydelse kommer att öka i framtiden. Det ansågs att organisationer bör stödja arbetstagarnas förändringskompetens eftersom självledarskap betonas just i förändringssituationer.
Enligt de professionella som deltog i utvärderingen motsvarar innehållet i det professionella ledarskapet väl mot den kompetens som behövs i arbetslivet.
Kompetens inom mångprofessionell samverkan
Målsättningen med mångprofessionell samverkan är att förena olika branschers expertis för klientens bästa. Enligt utvärderingen från de professionella är följande helheter centrala:
- Interprofessionellt samarbete
- Kunnande i samarbete över sektorsgränser
- Kontinuerlig utveckling
I det interprofessionella samarbetet främjas klientsituationen med målsättning att nå ett bra slutresultat. Det förutsätter evidensbaserad kunskap och att alla arbetar enligt denna utgångspunkt. Samarbete byggs upp av ett respektfullt och konstruktivt bemötande, kreativitet och expertis samt förtroende för varandras expertis, tillsammans med klienten.
I utvärderingen lyftes upp att kunnande i samarbete över sektorsgränser består av kännedom om andras arbetsuppgifter och kompetens inom social- och hälsovården. Samförståelse och jämlikt bemötande främjar ny expertis och möjliggör att ny kunskap skapas.
Inom detta område betonades särskilt möjligheten till kontinuerlig utveckling. Framför allt under de första arbetsåren borde arbetstagare stödas till att utveckla sin kompetens i mångprofessionell samverkan. Av de professionella ansågs denna kompetens som viktig i arbetslivet. Denna kompetens bör stödas genom tillräckligt stöd och uppmuntran från förmannen, utbildningsmöjligheter, arbetshandledning och mentorskap.
Arla Cederberg, Pol.Mag, Lektor, Arcada
Ann Backman, Pol.Mag, projektforskare, Yrkeshögskolan Novia
Anne Nummela, HVM, PeM, Lektor, Yrkeshögskolan Novia
Projektet SOTETIE finansieras av den europeiska socialfonden (ESR) och är ett nationellt projekt (1.9.2019-31.12.2021). Syfte med projektet är att utveckla en digital vägkarta för kontinuerligt lärande i syfte att främja kompetensutveckling för professionella inom social-och hälsovården. I projektet deltar 15 yrkeshögskolor och Östra Finlands universitet.
Källor
Cederberg, A. & Backman, A. 2021. Sosiaali- ja terveysalan ammattilaisten arvioita asiakastyöosaamisen geneerisistä osaamiskuvauksista. Saatavissa: https://blogi.savonia.fi/sotetie/2021/03/16/sosiaali-ja-terveysalan-ammattilaisten-arvioita-asiakastyoosaamisen-geneerisista-osaamiskuvauksista/
Leinonen, R, & Lintula, L. 2021. Sote-ammattilaisten arvioita sosiaali- ja terveyspalveluiden ja työn kehittämisosaamisen geneerisistä osaamiskuvauksista. Saatavissa: https://blogi.savonia.fi/sotetie/2021/03/16/sote-ammattilaisten-arvioita-sosiaali-ja-terveyspalveluiden-ja-tyon-kehittamisosaamisen-geneerisista-osaamiskuvauksista/
Rajala, K. Sote-ammattilaisten arvioita työntekijyyden ja yhteistoiminnan muutososaamisen geneerisistä osaamiskuvauksista. Saatavissa: https://blogi.savonia.fi/sotetie/2021/03/16/sote-ammattilaisten-arvioita-tyontekijyyden-ja-yhteistoiminnan-muutososaamisen-geneerisista-osaamiskuvauksista/
Kangasniemi, M. Hipp, K. Häggman-Laitila, A. Kallio, H. Karki, S. Kinnunen, P. Pietilä, A-M. Saarnio, R. Viinamäki, L. Voutilainen, A. Waldén, A. 2018. Optimoitu sote-ammattilaisen koulutus- ja osaamisuudistus. Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 39. Saatavissa: http://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/160883/39-2018-Optimoitu%20sote-osaaminen.pdf [Viitattu 10.3.2021].
Tutkintojen viitekehysten osaamistasokuvaukset suomeksi, ruotsiksi ja englanniksi. 2017. Opetushallitus. Saatavissa: https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/tutkintojen_viitekehysten_osaamistasokuvaukset_fi_sv_en.pdf [Viitattu 10.3.2021]
Opetus- ja kulttuuriministeriö (24/2019). Tutkintoon johtavan koulutuksen kehittäminen tukemaan sosiaali- ja terveyspalvelujen uudistamista. Opetus- ja kulttuuriministeriön julkaisuja 2019:24. Saatavissa: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-263–650-8 [Viitattu 10.3.2021]
Laanterä, S & Saunders, H. 2020. Sosiaali- ja terveysalan ammattilaisten geneerinen osaaminen. Kirjallisuuskatsaus. XAMK kehittää 114. Kaakkois-suomen ammattikorkeakoulu. Mikkeli. Saatavissa: https://www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/343283/URNISBN9789523442535.pdf?sequence=2&isAllowed=y [Viitattu 10.3.2021].